Nu är det rätt så kört- och jag är rätt så skör...
Jag tackar min Per och dom vänner som har stöttat mig och stått vid min sida. Folk som inte har en aning om vad "saker och ting" handlar om, ska över huvud taget inte ens öppna käften- eller sätta fingrarna på tangentbordet...
Jag vet att jag har problem med alkohol och att jag kan få rejäla raseriutbrott om det vill sig riktigt illa, men jag vet också att dessa utbrott alltid har en bakomliggande orsak- eller flera... I mitt nuvarande fall är det inte bara "flera"- det är massor!!
Saknaden efter mina barn är en orsak, att jag inte får tag på något arbete är en annan- den senare resulterar i en icke-existerande ekonomi, vilket också det är en starkt bidragande orsak till mitt kraftiga utbrott härom sistens.
Nu ska det bli slut med det- jag ska åka till min mor och försöka få någon behandling på "hemmaplan"- eftersom jag är folkbokförd där uppe så får jag ingen vård här i Köping.
Sedan ska jag börja tjäna egna pengar, på det enda jag kan: Call-centerbranschen, typ.
Då borde mitt självförtroende öka och jag får egna pengar= slipper känna mig "livegen". Den biten lär jag nog få känna när jag är hos morsan så att det "räcker ända upp i röven"... (="så att det räcker och blir över"...)
