Jag har ju lovat att jag ska uppdatera min blogg lite oftare, dock verkar det bli ganska sporadiskt. Nu vill jag ändå försöka berätta- och förklara- lite mera om hur jag tänker i den här härvan kring mig, mina barn och mitt ex... För tänker gör jag!
Det är ett par saker som jag är rent förbannat trött på och det är socialens maktmissbruk- jag gav dem mitt lillfinger, för att barnen skulle få det bra och slippa "flyga och flänga" så mycket som de har gjort de senaste åren. Jag fick veta att de har flyttat inte mindre än tio gånger- sonen är 5½ och dottern är 4 år... Därmed tycker jag att det är rent oerhört märkligt att Tingsrätten beslutade att barnen skulle ha det bättre om de fick bo hos sin pappa. (?) Inte nog med att han har flyttat runt ofta- och långt! Ett tag bodde de i Köping- ja ni kan nog räkna ut avståndet själva; Kramfors-Köping... (Hur ofta tror ni att jag fick träffa dem då...?)
Men det var en parentes- jag skulle komma fram till varför jag har agerat som jag har gjort. Jag försöker återta mitt liv, söker jobb och ska snart flytta till Skåne- till min älskling. Först när jag känner att jag lever igen ska jag återuppta kampen för mina barn. Men döm om min förvåning när den så kallade "Socionomkonsulten" som handhar utredningen kring våra barn, fullständigt slog undan marken under mina fötter!? Först ringde hon till min ekonomiassisten på soc och talade om för henne att jag har "avsagt mig vårdnaden" och det "inte ska vara några barn hos mig"- med det resultatet att ekonomiassistenten drog av 2000:- från min norm... Sedan, när jag ringde och ifrågasatte det och krävde ett möte med henne för att diskutera det, så fick jag i och för sig en tid för ett möte, men samtidigt sa hon att något sådant hade hon minsann inte sagt!?
Kvällen före mötet, kl 22.30 ca, fick jag ett sms från konsulten där hon skrev att mötet ställts in- ingen förklaring, ingen ny tid- bara; "mötet är inställt"?!? Jag har stängt av mina telefoner- har bara en igång- den som min älskling och min mamma kan nå mig på... Det är av den här orsaken jag har skrivit att jag "gått under jorden"- låst in mig- vägrar öppna dörren om jag inte VET vem som står utanför...
Jag tänker INTE begå självmord- det är jag för "tjurskallig" för att göra och dessutom är det den feges utväg...
Tack för ordet!!
