Nu är det sådär jävla asjobbigt igen då...
Har pratat med barnens pappa och det gick ju...
Obra, minst sagt!
Enligt honom så "vill" inte barnen träffa mig, pga nånting som han har sagt till dem... Jo... Det måste ju komma nånstans ifrån, för om de verkligen har sagt det, så lär det ju inte komma från dem själva iallafall! Det har typ "varit i säck innan det kom i påse", med andra ord. Och ja... Telefonen flög in i vardagsrummet- igen. Eller, jag ska vara ärlig- jag slängde den, med all kraft jag orkade uppbåda. Han knäcker mig, gång på gång- och jag låter det hända. Men jag pallar fan inte ta upp kampen mot honom igen.. Och var i hela glödröda Gehenna är min mor när jag verkligen behöver henne...? Svarar inte i telefon...
Fuck my fucking fucked-up life!
