Lucia...
Jag har varit med i massor av Luciatåg, men bara som tärna- aldrig som Lucia. Inte ens hemma, när vi lussade för mamma och pappa. Vi hade ju ingen Luciakrona...
http://youtu.be/JU8Rbv6jkmc
Gillar Mia Skäringer, hon har "koll" på det där!
Annars har vi "snackat" på en väns Fb-logg om mediciner/ psykofarmaka/ lugnande och värktabletter. Hon äter Tradolan- och blir rätt "snurrig" av dom- och min älskade äter, vid behov- för nerverna, Stesolid. Jag älskar honom så mycket- men när han har tagit en sån tablett blir han- inte "någon annan"- men så flummig att jag inte riktigt känner igen honom. Men fortfarande väldigt "go' och glad"... Mysig, rent av!
Jag har faktiskt inte riktigt fattat ännu att det faktiskt är vi- han och jag- på riktigt, äkta, här och nu...! Jag vågar inte riktigt tro på det, liksom...! Om jag förlorar honom så dör jag- då finns det inget kvar! Då är allt slut...!
Jag trodde inte att man kunde älska någon så mycket- det är till och med så att jag nästan älskar honom mer än jag älskar mina egna barn... Men- så "får" man ju inte säga...! Alltså är jag väl "knäpp", "galen" eller "sjuk" då!
http://www.youtube.com/watch?v=IgxZS4mWSrw
