Jaha... Ännu en sån där söndag igen då... Jag hatar dessa söndagar, när barnen har varit hos mig och jag måste lämna ifrån mig dom igen! Den enda "tröst" jag har är väl att nu får jag ha datorn för mig själv igen. Åh, vilken enorm tröst det är, då! Jag skulle gladeligen avstå från datorn, bara jag fick ha mina barn här oftare- och längre- än varannan vecka från torsdag till söndag! Känns som om hjärtat slits ur kroppen varje gång dom åker härifrån och jag känner mig fullständigt maktlös, kan inte göra nånting för att ändra på det...
Det är nog mycket p.g.a det som jag inte har nån "ork" och engagemang att komma igång med jobbet heller, känns liksom inte som om det är nån mening att jobba, fast jag egentligen vet att jag borde. Framför allt för att alla dessa myndigheter nog anser att man ska ha ett jobb och en tryggad försörjning för att "ha barn". Konstigt då att det är lagligt att skaffa barn oavsett hur dålig ekonomi man har!
Mina barns pappa, t.ex har inget jobb, ingen a-kassa, precis som jag- men så var ju inte fallet när han tilldömdes rätten att ha barnen boende hos sig- då hade han jobb- sen tappade han jobbet- enligt honom själv p.g.a hans dåvarande flickvän(!) Likadant nu igen- han har haft ett- eller två, eller fler, jag vet inte längre hur många det är- arbeten, på olika platser i vårt avlånga land. När han blir av med jobben så är det aldrig hans fel- oh nej! Han skyller allt ifrån sig, oftast på dom stackars tjejer han för tillfället är tillsammans med! (Jag har ju varit en "sån" som var tillsammans med honom jag också- det var lika för mig- han förlorade jobbet och vems fel var det, då...?)
Nä, usch! Vilken bra början på det nya året... Jag har inte avgett några nyårslöften för jag brukar inte hålla dom, men nu ska det jävvlar i min lilla lådda bli ändring på det här!!!
